I´m in love with the girl on a certain Manchester Megastore checkout desk

Jag är besatt av musik.
Jag är besatt av bra musik.
Jag är besatt av texter.
Jag är besatt av bra texter.
Jag tror att alla texter handlar om mig.
Jag är besatt!

Att musik blivit min livlina handlar till syvende och sist om att jag är besatt - besatt av mig själv och besatt av att uppmärksammas för något jag inte är – men kanske önskar att jag vore. En riktigt bra låt (here we go again tänker ni) är som en berättelse, beskriver ett händelseförlopp, är en inblick i ett liv. Texter bygger ofta på vardagliga teman. Inte så komplicerat det heller eftersom världen vi lever helt enkelt egentligen är ganska simpel. Simpel – men komplex så att säga. Teman som kärlek, ilska, utanförskap är ganska lättsålda men därför också så otroligt betydelsefulla i händerna på någon som gärna romantiserar sin egen existens, vare sig det handlar om det där tonåriga utanförskapet med tillhörande revansch eller det blottade hjärtat.

Jag tror att alla texter handlar om mig, det är det som får mig att gilla en låt. När Jaheim sjunger;

If it wasn't for the make-up on my shirt
Still out there chasin' skirts then
And if it wasn't for that fight last night
You smashin out my headlights then

If it wasn't for parole
Steady duckin' my P O girl you know
But silly me, silly me, babe
Tell me how could I ever forget to be your lover

Now I realize that you need love too
Spend my life makin' up to you
Oh, girl
Oh, I forgot to be your lover

........är jag en svart ghettotjej med en massa blingbling, men svältfödd på den kärlek jag egentligen förtjänar. Jag faller handlöst för den ursäktande mannen – han som blottar sitt hjärta för mig.

När jag känner mig som den stentuffa tjej jag egentligen är sjunger Nancy mitt ledmotiv;

You came by at two o'clock, you shoulda been by at ten
I said bye at three o'clock and I ain't coming back again
How does that grab you, darlin'?
How does that mess your mind?
How does that grab you darlin'?
This girl is leavin' you behind.
You smart alec tom cat you!

Och då är det jag och bara jag som visar vart skåpet ska stå.

Det spelar egentligen inte så stor roll om texten är framförd av en man eller en kvinna, jag kan vara både och. Å ena sidan är jag gärna föremålet för talet jag är gärna Hon med stort H som Dion sjunger om i ”Born to be with you” eller Shirley i Billy Braggs ”Greetings to the new brunette” eller så sjunger jag Bloody Mother Fucking Asshole medan jag super bort livet eller så står jag på barrikaderna tillsammans med Kathleen Hanna och skrålar ”feminists we´re calling you”

Min kära vän Eva brukar säga att en av anledningarna till att hon fullkomligt älskar Bruce är för att han skulle kunna sätta sig i en bil, mitt i natten, bara för att åka iväg och köpa henne ett par skor.

”I swear I´ll drive all night
just to buy you some shoes”

Det är kärlek á la Springsteen.

Låttexter är som små filmer som ger mig en chans att drömma mig iväg, drömma om att någon drömmer om mig eller bara inspirera mig själv till att utföra stordåd. Jag vill att mitt liv ska vara lika spännande som låttexter. Lika fyllt av känslor .Jag vill att hela livet ska kännas som en riktigt bra låt.

"I´m in love with the girl on a certain Manchester Megastore checkout desk" Det brukar jag tänka på när jag sitter i kassan. Att jag är hon. Eller hon i Quadrophenia. Eller varför inte "Snabbköpskassörskan i kvarteret där jag bor",
Göran Ringboms hit med 26 veckor på Svensktoppen 1988 (?)